Just nu.

Jag skapar ett nytt drive-dokument och skriver två sidor på mindre än en halvtimme, medan kvällsmaten bredvid mig svalnar. Det känns bra, känns bra att jag faktiskt kan fortfarande. Att orden faktiskt finns här och kan flöda fram över sidan.
 
Jag tänker lite på att åka hem, jag både längtar och längtar inte. Jag tänker på att om ett halvår kommer jag bo i Skottland. Jag tänker på att trots klyschighet så är ju livet ändå nu, och jag måste pausa upp, stanna till och njuta av det faktum att jag bor i Frankrike.
 
Den senaste veckan har jag varit på en föreläsning på amerikanska universitetet, som handlade om politiskt våld, jag har gått på en fransk efterfest på en onsdag (som Stina uttryckte det så håller jag på och "samlar the triforce av franskt festande", har nu checkat av fransk förfest och fransk efterfest, bara fransk fest kvar nu). Mina armar har börjat få färg och några fräknar har dykt upp på min näsa. Jag har firat St. Patrick's Day och igår tog vinden tag i min keps när vi var i Martigues och gav den till havet, så jag är från och med igår kepslös igen. 
 
Om 58 dagar åker jag hem igen. Jag vet inte om jag vill att tiden ska gå snabbare eller långsammare, eller kanske något lite mittimellan.
 
Allmänt | |
Upp